VAD ÄR PANIKÅNGEST?
Panikångest är något som är mycket vanligt. Det finns olika utlösande faktorer bl.a. en tid av stress, att man under en längre tid har haft mindre problem med ångest, t.ex. tvångstankar, social fobi, att man haft yttre faktorer av nära anhöriga som varit svårt sjuka eller annan yttre oro. Det finns de som redan som små barn haft eller har problem med panikångest. Den som får problem med panikångest upplever oftast, att vid första tillfället "dyker det plötsligt upp" mycket obehagliga kroppssymtom, som personen får en stark oro för därför att de tror att något allvarligt händer dem, att de håller på att dö, blir "tokiga / sinnesjuka", eller blir oroliga att de "tappar kontrollen". Många blir förvånade över att det dyker upp när de väl kopplar av eller skall ha semester, ta det lugnt. Det är i detta skede som man känner av kroppens reaktioner på stress. Om man feltolkar dessa symtom och blir rädd för dem har man kanske snart en panikångestattack.
VANLIGA KROPPSSYMPTOM
Följande är vanliga symptom vid panikångest.
• Spänd / värk
• Ökad puls
• Hjärtklappning
• Svettningar
• Fryser
• Värmekänsla
• Magont
• Yrsel
• Darrig
• Stickningar i armar /ben
• Tryck över bröstet
• Overklighetskänsla (upplevelse att rummet faller på mig, att jag inte känner av kroppen, golvet gungar etc.)
Upplevelsen av att:
• jag inte kan andas
• jag tappar kontrollen och inte vet vad jag gör och håller på att bli tokig eller galen
• jag gör tokiga saker
• mitt att hjärtat skall spricka
• kroppen inte skall klara av det, etc.
PANIKÅNGESTCIRKELN OCH FÖRVÄNTANSÅNGEST
Då personen upplever detta, blir de oroliga vilket i sig ökar symtomen. Man har kommit in i panikångestcirkeln. Snart blir man orolig att symtomen skall dyka upp igen och då gärna i samma eller liknade situationer. Detta kallas för förväntansångest. Den leder till att personen börjar undvika dessa situationer eller försöker hantera dem på olika mindre bra sätt - det blir ett säkerhetsbeteende. Dess värre leder detta till ökad ångest. Man behöver därför oftast hjälp för att förstå mekanismerna som påverkar ångesten för att kunna ta sig ur den och bli fri från den. Kom dock ihåg, ångest är en helt ofarlig men obehaglig reaktion.
Kbt, kognitiv beteendeterapi, är en form av psykoterapi som har sina rötter i två metoder, kognitiv terapi och beteendeterapi. Metoderna kompletterar varandra när det gäller teori, problemanalys och behandlingstekniker.
Kbt, kognitiv beteendeterapi, utgår från att mänskliga problem har sitt ursprung i hur individen ser på sig själv och sin omgivning, så kallat kognitivt perspektiv, och hur individen reagerar på miljön, beteendeperspektiv. Det antas att människans tankar, känslor och beteenden ömsesidigt styr och påverkar varandra. Till exempel kan negativa tankar som “jag är värdelös” bidra till nedstämdhet, ledsenhet och beteenden som att dra sig undan och bli passiv.
Kbt inriktas på att förändra de tankemönster och beteenden som håller kvar och förvärrar problemen.
Innan behandlingen startar görs en noggrann analys för att identifiera problemen. Med detta som grund sätter du och din terapeut upp ett mål för behandlingen och kommer överens om ett behandlingsprogram.
Så går kbt till
Arbetssättet är strukturerat och koncentreras på handling. Fokus ligger huvudsakligen på faktorer som utlöser och bevarar problemen i här-och-nu-situationen. I samarbete med terapeuten diskuterar du möjliga tillvägagångssätt för att komma tillrätta med svårigheterna.
Du får lära dig olika sätt att hjälpa dig själv som du kan använda i framtiden. Under behandlingen får du lära dig att pröva och träna nya beteenden och nya tankesätt.
Genom mer kunskap om dig själv och genom träning kan du förändra de tankar, känslor och beteenden som hindrar dig i vardagen och hitta nya sätt att handskas med svårigheter.